36 kg kärlek

En natt när jag låg och sov i arbetsrummet p.g.a. att det är skönt att sova själv samt att husse är gräsligt förkyld kände jag framåt morgontimmarna hur en hund helt lätt hoppade upp och lade sig bekvämt tillrätta längs mina ben.

Åh vad skönt att Smilla kan hoppa upp själv tänkte jag innan jag kom ihåg att Smilla finns inte längre. Vem är det då som har hoppat upp för att sova hos mig? Jo men det är den nya ledarhunden i min lilla flock; Lesley åtta år gammal, eller gammal blir han aldrig han är ung i både kropp och själ än. När man ser honom nybadad och trimmad fara omkring ute då kan ingen tro att han fyller åtta år på söndag.

Ny flockledare
Smilla var flockens fyrbente ledare nästan hela sitt liv. När hon försvann klev Lesley fram som den nye ledaren. Jag trodde inte han skulle ta den positionen men som vanligt hade jag fel.

För några veckor sedan var jag ute på landet med Les, Reddy och Gullan, Gullan i koppel för säkerhets skull då hon nyligen hade löpt. Visps så dyker en upphetsad och glad jakttax upp från tomma intet. Reddy kallade jag in och satte koppel på och Les visste jag inte riktigt var han var. Taxen var en pigg rackare som såg kärleksfullt på Gullan som gjorde stora hälsningshopp i kopplet. Reddy däremot blåste upp sig till dubbel storlek och morrade från nos till svans. F-n tänkte jag och så var han där min nya ledare. Från ingenstans dök Lesley upp och blockerade mig, Reddy och Gullan från taxen. På exakt samma sätt som Smilla gjort så många gånger när vi fått oväntat och ovälkommet besök. Sedan jagade Lesley vänligt men bestämt iväg taxen och kom stolt som en tupp tillbaka. Han hade verkligen visat vad han gick för.

Valpen är veteran
Var tog alla år vägen? Men när jag tittar blad bilderna i Photoshop Elements så ser jag vad mycket vi har gjort tillsammans bara han och jag. Alla träniingspass och för den delen alla lydnadstävlingar. Apporteringsträning samt start på working test vilket gick jättebra och så alla utställningar. Men framför allt så förgyller han min vardag. Från det att han vaknar och sjunger i högan skyn tills han somnar på kvällen och drömmer och pratar även då.

Man vet aldrig vad man får
När man tar hem en valp så är det för det mesta en liten chansning för man vet aldrig riktigt vad hunden ska utvecklas till som vuxen hund. Även om man känner alla hundar i valpen stamtavla. Men med Lesley så blev det bättre än bra. Bättre än bäst. Ja bättre kan det bara inte bli.

Men all erfarenhet som Smilla och Elvis gav mig när det gäller hundträning så var jag redo för detta lilla krutpaket som varje dag skänker mig stor glädje.

På söndag blir han veteran, min lilla valp har blivit stor och nu får tiden faktiskt stanna. Kan jag få frysa tiden just nu så skulle jag göra det.

P.S. Lesley blev 11.5år och var piggelin hela livet. Han var född under en lycklig stjärna och har lycka i sina gener. Hans mormor Wagga är säkert ursprunget till hans glada lynne och stora hunger. Hans mamma Vera var lika glad och hungrig hon. Lesley barderas arv med heder.