Elvis går igen

Rotade i en kartong där jag hittade gammla bilder. Bl a bilder på min älskade golden Elvis. Elvis gick bort på tok för tidigt, blott fyra år gammal fick han somna in pga problem med sin sköldkörtel.

Elvis pappa var "Kelly" Gills Garfield. Dedt var en hund som bodde hemma hos Helene och som var en stor favorit. Elvis hade samma trevliga sätt men framför allt så hade han och jag en extraordinär relation. En som som man kanske bara får en gång i livet med en hund, om man har tur vill säga.

Fyra år efter att Elvis lämnat mig möter jag Gullan. Jag var med den dag hon föddes och träffade henne ofta under hennes första åtta veckor hemma hos Helene. Jag tyckte mycket om henne och när uppfödaren frågade mig vilken av hundarna i kullen som hon skulle behålla var valet självklart, tikvalpen med det gula halsbandet, Gullan.

Gullan och jag fortsatte att träffas och när hon en dag hela tiden valde mig framför sin matte så fick jag ta med henne hem på prov, trots att jag redan hade tre golden hemma och absolut inte var i behov av en busig Gulla. Älskade Gullan blev kvar. Hon har samma älskavärda sätt som Elvis och vi har samma extraordinära näranära relation som jag hade med Elvis. Och visst är de släkt. Elvis pappa är Gullans mammas morfar.

Samma tokerier som Elvis hade har Gullan. Jag hade bara glömt bort de tills jag såg bilderna.

Jag tittar Gullan djupt i ögonen och ser och känner att Elvis finns med mig än i dag.

Vilken jäkla rappakaljatext! Jag är ingen troende person på något vis och tror inte på ett liv efter döden. Vi lever och så dör vi punkt slut. Men känslan finns, Elvis is back. Han finns i Gullan.

Bilderna på Elvis är scannade och har dålig kvalitet.

  • Elvis

  • Gullan

  • Elvis 1 år

  • Gullan 2 år

Elvis och Gullan båda lika glada i att apportera.

Elvis och Gullan båda 3 år gamla.